Kommentar: Folkhälsomyndighetens riktlinjer för skärmtid är naiva och yrvakna
Johannes Gustavsson tittar på regeringens pressträff om nya riktlinjer för skärmtid, som är välmenande men naiva och yrvakna, i en tid där techjättarna säljer vår uppmärksamhet.
Våra barn och unga använder skärmen i snitt 6,5 timmar per dag. 6,5 timmar per dag! Sex och en halv timme! Per dag!
Ungefär så lät det på torsdagsmorgonen, när socialminister Jakob Forssmed (KD) klev in i Rosenbads pressrum och målade upp en bild av vår skärmberoende vardag.
Idag presenteras nämligen “Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning” av Folkhälsomyndigheten.
Syftet är att råda bot på den epidemi av fysisk och psykisk ohälsa som drabbar våra unga. Allt på grund av skärmarna. Såklart.
Vad rekommendationerna säger
Rekommendationerna handlar om skärmanvändning på fritiden. Sociala medier, videoklipp, streamade filmer, tv och dataspel räknas in som skärmtid. Musik, radio, poddar, e-böcker eller skolrelaterad skärmanvändning räknas inte in.
Rekommendationerna går ut på att skärmar inte ska användas innan läggdags och att mobiler och plattor lämnas utanför sovrummet under natten, att åldersgränserna följs bättre och att barn under två år inte använder skärm alls.
Skärmarna får inte heller användas på bekostnad av sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. Tumregeln är att 2-5-åringar använder skärm max 1 timme per dygn, 6-12-åringar max 1-2 timmar och 13-18 år max 2-3 timmar.
Den här uppdelningen påminner om WHO:s riktlinjer som kom 2019. De verkar mest ha förvirrat föräldrar – som ju uppfostrat sina barn med skärmarnas bekvämlighet och sågats av förståsigpåare – som menade att det var onödigt alarmistiskt.
Dessa riktlinjer är dock något mer handfasta. Rekommendationerna redovisas i punktform, följt av en motivering och avslutningsvis konkreta tips i vardagen, i stil med:
Försök få in avkoppling i kvällsrutinerna inför läggdags. Vad som är avkopplande är individuellt men det kan till exempel vara att läsa en bok eller lyssna på avslappnande musik, och för små barn kan det handla om att läsa en saga och sjunga en sång.
Föräldrar får också en åthutning om att inte använda skärmen för mycket i sällskap av sina barn. Rätt ska vara rätt.
Rimligt, men naivt och yrvaket
Familjer, barn och föräldrar behöver ett bättre stöd i vad som är en rimlig skärmanvändning, konstateras det under presskonferensen. Det är välkommet. Det vet inte minst jag, som varje månad möter föräldrar, skolpersonal och vårdpersonal som står handfallna inför alla olika experters råd. Alla säger ju olika!
Det pratas förstås också om techjättarnas ansvar. Föräldrar får till och med uppmaningen att inte använda “gratis sociala medier som styrs av algoritmer”. Och riktlinjerna kommer med en “skarp uppmaning”, underförstått till bolag som Meta och Bytedance:
“Vi uppmanar techbolagen att inte använda algoritmer eller interaktionsdesign som stimulerar till ökad användning, till exempel oändligt flöde”, säger Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten på presskonferensen.
Det låter kanske elitiskt, men min genuina reaktion när jag hör dessa ord yttras är att dra på smilbanden. Var man än står ideologiskt kan man nog konstatera att oändliga flöden och beroendeframkallande design är affärsmodellen för techjättarna, oavsett hur mycket bolagens PR-folk försöker tuta i oss att deras vision är att koppla samman människor.
Jag är själv övertygad om att det skeppet har seglat. Techjättarna har redan vunnit. Därför är det både naivt och yrvaket, att efter så många år – tid är relativt i den digitala världen – komma med ett sådant förslag.
Det är inte bara skärmarna
Jag förstår samtidigt att riktlinjerna är framtagna i all välmening – och till stor del tycker jag att de är fullt rimliga.
Det finns till exempel fullt med fina uppmaningar till unga om att bidra till ett schysstare klimat på nätet. (Något som på längre sikt säkert kommer mynna ut i en upphandlad, tafflig informationskampanj om att “Va’ en schysst polare på some”.)
Men jag kan inte låta bli att tänka på att det finns fler saker som gör att barn och unga mår dåligt idag och som behöver vägas in i ekvationen “Hur vänder vi utvecklingen?”. En oro för familjens ekonomi i lågkonjunkturen? För att vi har krig i vår närhet? För att skogar brinner och klimatet dör? För att vi har en pandemi bakom oss?
Mat, vila, gemenskap, sömn, läsning och fysisk aktivitet ska förstås komma först. Men sen då? Med timmarna som är kvar? Jag tror personligen inte att det handlar om antal timmar skärmen, utan om vad som händer på skärmen. Jag tänker inte minst på de barn och unga som inte har haft det lätt i skolan eller med kompisar och som istället hittat gemenskap på nätet. Jag är övertygad om att sociala medier kan vara en livboj lika mycket som en livsfara.
Under hösten ska Folkhälsomyndigheten komma med ännu tydligare vägledningar. Vi får hoppas att de bringar mer klarhet än vad WHO:s förvirrade försök gjorde 2019. Jag tror att det kommer ge ganska liten effekt. Tanken är god och föräldrar kommer försöka hålla sig till riktlinjerna – men så skriker barnen när vi ska laga mat, och då blir plattan en enkel lösning att falla tillbaka på. Vi har trots allt ett delat ansvar.
En sak som i alla fall jag personligen är säker på är att det inte kommer gå att rulla tillbaka teknikutvecklingen med varken nya rutiner, nya riktlinjer eller hårdare regleringar.
Tyvärr, Jakob Forssmed.
Skärmtid är ett fluffigt begrepp, precis som du var inne på: det kan inbegripa oändligt mycket av både högt o lågt. Ponera att en ungdom ser nyheter o läser debattartiklar majoriteten av tiden, är det då dåligt? Nej, ska riktlinjer tas fram får de kanske vara mer precisa och helst också evidensbaserade.